Skam den som ger sig

Känner mig lite nere ikväll, trots att dagen har varit riktigt bra och lyckad. Jag lyckades lägga band på mig själv när jag skulle tala inför en massa människor på namngivningsceremonin, jag som annars hatar att tala inför folk... Så lite stolt är jag ändå över mig själv :) Åkte ham till mamma för att spendera kvällen med Vidar där. Men nu är jag hemma igen och sitter i en tom lägenhet.. Då blir man oftast lite nere för man har så mycket tankar och så vidare.
Problemet med mig har alltid varit att jag vill så mycket, nästan för mycket. Det har alltis resulterat i att jag aldrig gör klart nånting, har hoppat av gymnasiet två gånger(den sista för att jag skulle få Vidar i och för sig men ändå..) och nu sitter jag och funderar på om jag har valt rätt utbildning igen och bla bla bla.
Måste verkligen lära mig att nöja mig med det jag har, men visst självklart ska man alltid sträva efter att komma framåt och uppfylla sina drömmar. Skam den som ger sig liksom, min mardör är att bli kvar här där vi bor nu. Avskyr stället och med tanke på att det är en riktig lumphåla så är hyran på tok för hög...
Som sagt, när man är själv så börjar tankarna, fantasierna och drömmarna och när man har fått en ide är det omöjligt att få den otänkt. Så vi kan säga att jag har sått ett litet frö som jag hoppas gror och blir verklighet en dag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0